Worst day ever

av tionollfem

Jag kan inte förstå att du inte finns här hos oss längre. Du var en sådan trygghet för oss alla, en stor anledning till att vi håller ihop. Du var så himla stolt över oss, både barn och barnbarn. När vi träffades allihopa brukade jag kolla på dig i smyg, och du satt alltid med ett leende på läpparna, njöt av vårt sällskap. 

Igår fick vi säga farväl. Lämna dig för sista gången. Det var det värsta jag har gjort, vi har gjort. Jag kunde inte ta in allt fint prästen sa om dig; vilken klippa du var, hur engagerad du var och hur mycket du älskade oss. Jag väntade på att någon skulle väcka mig ur min mardröm. Jag var inte beredd, inte redo att släppa taget. 

Vi var där allihopa, mormor och alla 12 barn och barnbarn. Sedan blev det så smärtsamt tydligt. En bit saknades. En stol var tom. Du var inte där. 

Hej då älskade morfar, vi ses i Nangijala.

Annonser